Barn, ungdomar & skola

Obrutet entusiastisk

Hon gillar inte att läsa – men är lärare i filosofi. Hon vill se mer fokus på kunskap – men sätter elevernas självkänsla ännu högre. Gymnasieläraren Lisa Eklöv är full av motsägelser men själv ser hon en helhet.
– Jag är besatt av att hitta essensen, genvägarna, kvaliteten.

Ett personporträtt publicerat i Pedagogiska magasinet nr 4 2008. Pdf»

Det löser sig – inte

De papperslösa lever illegalt i Sverige. Papperslösa barn är alltid rädda, också i skolan – men skolan är all trygghet de har. Hos deras lärare väcker det tunga frågor: Ta strid med myndigheterna? Hjälpa familjen med pengar? Erbjuda en boplats?

Ett reportage publicerat i Pedagogiska magasinet nr 2 2009. Pdf»

Vill ge en bild av hela människan

Förmågan att visa sammanhangen i en splittrad verklighet – det är nyckeln till framgångsrik pedagogik. Så säger Jörgen Lundberg, lärare i samhällskunskap och psykologi och prisad av Kungliga vitterhetsakademin.

Ett personporträtt publicerat i Lära nr 2 2009. Pdf»

Stärkt självkänsla med korsstygn och stramalj

Slöjd är action, det står klart under en dag i textilläraren Riitta Oja-Löfqvists sal. Men medan eleverna knypplar, knyter och kör symaskinsslalom odlar de abstrakta värden som självtillit, kulturarv och entreprenörskap.

Ett personporträtt publicerat i Lära nr 3 2009. Pdf»

Flummet lyfte klass 9A

I ett av de sista avsnitten av SVT-serien Klass 9A begär eleven Anibal oväntat ordet mitt under en lektion. Han ser allvarlig ut när han förklarar att klassen vill att de nya lärarna som programmen kretsar kring stannar kvar efter seriens slut.

En analys publicerad i Expressen den 5 maj 2008. Pdf»

Lärarens äckliga makt

När Maria Isaksson fick veta att hon skulle få Simon Sjöholm som elev blev hon rädd. Inte rädd för Simon men rädd för hans funktionshinder och för vad det skulle innebära för hennes sätt att arbeta. Rädd för att misslyckas helt enkelt.

Ett utdrag ur min bok De livsviktiga, publicerat i Lärarnas tidning nr 15 2007. Pdf»

Det varumärkta klassrummet

En påse frukt. Kan det bli mer oskyldigt? Barnen kommer tillbaka till skolan från matbutiken med en kasse vitaminer att knapra på. Men ICA:s fruktpåse är inte bara en fruktpåse utan ett skolexempel på effektiv marknadsföring riktad till barn. När skolorna nu öppnar sig för kommersiella intressen är företagen snabba att knyta till sig barnen – dagens och morgondagens kunder.

En granskning publicerad i Pedagogiska magasinet nr 4 2005. Pdf»

De bra grejernas alibi

Bra grejer. Inte rätt stil eller rätt mode och definitivt inte rätt märke, ånej: bra grejer är vad medelklassen köper till sina barn. Och sedan är det en slump att de bra grejerna råkar vara babymössor randiga i basfärger och tonårsjackor framlaborerade för camping vid Nordpolen. Och att de kostar tre gånger mer än de lika randiga, lika laborerade och faktiskt nästan lika bra men inte lika varumärkta grejerna. Sverige är, om någon skulle ha missat det, ett klassamhälle.

En krönika publicerad i DN den 30 januari 2006. Pdf»

Svenska barn omringade av reklam

Svenska marknadsförare bryter konsekvent mot de lagar och regler som styr reklam riktad till barn. Desto mer respekt har de för amerikanska marknadsföringstips: omringa barnen från alla håll, hitta föräldrafria zoner och använd barnens bästa vän.

En granskning publicerad i Råd och Rön nr 2 2006. Pdf»

''Gud har skapat hans ögon sådana.''

Handikappade barn till invandrare kan hamna i kläm i Sverige. Det svenska målet för handikappade barn är så stor självständighet som möjligt. Barnen ska ut i samhället; de ska synas. Men om föräldrarna har en traditionell syn på livet vill de ofta försöka glömma barnens handikapp. Risken finns att barnen göms undan hemma. Och att myndigheterna inte anstränger sig för att ge dem den hjälp de har rätt till.

En artikelserie publicerad i DN den 31 augusti, den 1 september och den 2 september 1998. Pdf»

"Jag trodde att barnen var döda"

Hjälp - de kan ta mina barn. Den skräcken lever många invandrare i marginaliserade miljöer med idag. Barn till invandrare är överrepresenterade bland de barn som tvångsomhändertas av socialtjänsten. Det händer också att de omhändertas av skäl som inte har ett tydligt stöd i lagen. I enstaka fall kan det handla om kulturella missförstånd. Men det finns alternativ till tvångsomhändertagande, visar det arbete som socialtjänsten i Rinkeby bedriver.

En artikelserie publicerad i DN den 22, 23 och 24 november 2000. Pdf»

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar

Alltfler barn och ungdomar med utländsk bakgrund omhändertas av socialtjänsten. Men grunderna är ofta lösa. Forskning visar att socialtjänsten kan låta sig utnyttjas av ungdomar som vill slippa föräldrarnas förhållningsregler. Flera invandrarorganisationer bekräftar uppgifterna.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 1 november 1999. Pdf»

Familjens heder hänger på flickorna

De är unga, de är tjejer och de bär sin familjs heder på sina axlar. För många flickor från Mellanöstern och Medelhavsområdet blir det en tung börda. Några bryter med sin familj, andra gifter sig. Men många väljer idag högskoleutbildning som en väg till frigörelse.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 16 mars 2000. Pdf»

Svenska normer styr ungdomar i mångkulturen

Vem är svensk och vem är invandrare? Det är långt ifrån självklart på högstadie- och gymnasieskolor där en stor andel av eleverna har föräldrar födda utomlands. Gränserna är flytande; eleverna tar till sig varandras ideal. Men ofta är det svenska normer som styr.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 19 juni 2001. Pdf»

Säkerhetskraven styr på lekplatserna

En strid pågår kring svenska lekplatser. Nya skärpta säkerhetskrav har lett till att många kommuner lägger ned lekplatser eller tar bort gamla lekredskap. Föräldrar och lekplatspersonal protesterar.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 19 juli 2001. Pdf»

TV - pladder eller pedagogik?

TV:n - ännu ett pladder i en högljudd och stressad värld? Eller ett pedagogiskt medium som stärker 2000-talets barn i deras identitet? Meningarna går isär i en tid när TV:n har blivit en självklar del av vardagen, en extra familjemedlem vid frukostbordet. Men det finns faktiskt barnfamiljer som klarar sig utmärkt utan TV.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 10 augusti 2001. Pdf»

När Pippi och Batman invaderar familjen

Barns rollekar är mycket mer än tidsfördriv och underhållning. De främjar utvecklingen och det existentiella tänkandet. Flätor, fräknar och fötterna på huvudkudden är ett sätt att förstå tillvaron.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 8 oktober 1999. Pdf»

"För min egen skull"

Allt fler unga kvinnor i Sverige förstorar sina bröst genom operation. "Jag gjorde det för min egen skull", är det mantra de återkommer till. Men bakom det ökande antalet bröstförstoringsoperationer finns omvärldens storbröstade kvinnoideal som plastikkirurgerna omsätter i allt högre vinster.

Ett reportage publicerat i Ordfront Magasin nr 4 2002. Pdf»

I skrivbordsfolkets land

Kan du skriva ditt namn, frågar jag. Hon griper pennan, böjer sig mjukt över det låga soffbordet och formar under stor koncentration A-l-t-o-u-m. Krokarna på l och t är hon noga med. Och efternamnet? Hon går ned på knä. Men nej, hon skakar på huvudet och kallar på dottern som ställer sig bredvid henne och skriver: Alimradi. Att leva som analfabet i informationssamhället Sverige ställer stora krav.

Ett reportage publicerat i tidskriften Arena nr 5 2001. Pdf»

Skola

Börsmäklare. Affärsjurist. Släkten förankrad på östermalm sedan 1700-talet. Med den bakgrunden driver Charlotte Bille Edholm skola i en betongförort där ingen bodde före 1972, där de flesta invånare har bytt hemland och där arbetslösheten är hög. Hennes jobb är att ta vara på elevernas globala kompetens.

Ett personporträtt publicerat i Lärarnas tidning nr 20 1999. Pdf»

Respekt. Inflytande. Individanpassning. Det är nyckelord som går igen när Sollentunas friskolor försöker sälja sig till hugade föräldrar, oavsett om frälsaren heter Maria Montessori eller Jesus Kristus. Friskolornas utbredning i Sollentuna hetsar också de kommunala skolorna till en jakt på studiemotiverade barn som inte kostar något extra.

Ett reportage publicerat i tidskriften Krut nr 2 1999. Pdf»

Många barnfamiljer har idag ont om tid och ont om pengar. Föräldrarna försöker skydda sina barn från knapphetens konsekvenser - genom att flexa på jobbet, pussla med barnvakter och flytta ut föräldrasängen i vardagsrummet. Men samhället har inte på samma sätt prioriterat barnen. Nedskärningarna har drabbat dem skoningslöst. Vi följer femåriga Filip Sinanis under en vecka präglad av tidiga morgnar och trötta videokvällar - och klätterträd.

Ett reportage publicerat i Ordfront magasin nr 10 2002. Pdf»

HEM»