Funderingar forever!

Jag har faktiskt skrivit en roman. Den heter Under tiden och kom ut 2008. Romanprojektet var ganska omtumlande, men efteråt tänkte jag: Det är ändå bara en bok. Livet finns utanför sidorna, runt omkring och långt ifrån. Jag kan alltid fortsätta att göra annat, jag kan alltid fortsätta att skriva journalistik, jag kan alltid fortsätta att fundera.

Hur kan man leva som analfabet i Sverige? Varför tycker arbetsgivare att deras anställda måste tala brytningsfri svenska? Varför väljer så många svenska familjer en konsumtionsnivå som gör att de stressar sig olyckliga? Hur känns det att ha så mycket pengar att man kan ge bort många miljoner om året? Vilken roll spelar mobiltelefonen för oss som samhällsvarelser?

Det är några frågor som jag har funderat över de senaste åren. Jag har tagit med mig mina funderingar ut, frågat vidare och fått många ibland motstridiga svar. Jag har gått hem till datorn, funderat lite till, och jag har skrivit. Resultaten har publicerats i olika former, från Metrolöpsedlar till reportage- och analysböcker.

De tankar som upptar mig nu kretsar mycket kring mobiltelefonen som samhällsfenomen. Mobilen är inte bara en fetisch, den är en kroppsdel eller kanske något ännu närmare: ett inre organ. Den har på bara några år blivit så integrerad i oss att vi inte längre ser den. Hur blev det så och hur mår vi av det? Hur påverkas vår förmåga till närvaro? Vilken betydelse har mobilen för samspelet mellan ensamhet och gemenskap i samhället? Det är funderingar som jag kommer att ta upp i min nästa bok som, tror jag, kommer att få titeln Var är du?. Jag tar tacksamt emot alla typer av funderingar kring detta ämne! Mejla eller ring, se Kontakt.

Mina ingångar till skrivandet har varit flera. Vid sidan av lusten att fundera hade jag från början lusten att formulera mig. Den matchades snart av lusten att resa, lusten att möta människor och – jo men visst – lusten att förändra världen. Just nu befinner jag mig i en period där jag åter försöker prioritera stil och form. Utan att för den skull glömma bort att det finns en och annan människa kvar att möta och en värld som skulle må bra av förändring.

Ett antal av de texter som jag skrivit sedan 1994 finns, sorterade efter ämnen, under rubriken Texter till vänster. Några som jag själv tycker håller för omläsning är:

"Det löser sig – inte" Pdf»
"En del av kapitalet ska tillbaka till samhället" Pdf»
”Forskare till salu” Pdf»
”För min egen skull” Pdf»
"I skrivbordsfolkets land" Pdf»
"Drömmar, bilbomber och blommande mandelträd" Pdf»
"Fellingsbro – livet efteråt" Pdf»

En form jag tycker särskilt mycket om är personporträttet. Ett exempel är "Från Auschwitz till Täby Kyrkby" (pdf) om Ferenc Göndör, överlevande från Förintelsen; ett annat är ”En vecka i Filip Sinanis liv" (pdf»), ett reportage som år 2002 nominerades till Rädda Barnens journalistpris.

HEM

Katarina Bjärvall, frilansjournalist och författare

Katarina Bjärvall
frilansjournalist
och författare

Foto: Robert Blombäck©

 

Under tiden,
utkom 2008