Språk |
Våga fråga! Att kommunicera med kollegor som talar bruten svenskaDet sägs att arbete är nyckeln till integration för invandrare. Och det sägs att språket är nyckeln till arbete. Men det sägs också att arbete är nyckeln till språket. Ja, när man talar om integration hör man snart en hel nyckelknippa skramla. Och så ska det också vara, för det finns inte en nyckel, det finns många. Nycklarna till integration, arbete, språk, samförstånd och samhällsgemenskap hänger på samma knippa och leder till olika dörrar i samma hus. En skrift publicerad på Värmdö kommuns hemsida i maj 2009. Pdf» |
Omvänt hemspråkDe är elva år och kompisar. När Robin kilar iväg till sin fritidsaktivitet efter skolan på måndagar hänger förstås Albin på. Robins aktivitet råkar vara hemspråksundervisning i persiska, Albins hemspråk råkar vara kritvit medelklassvenska. Men är man kompisar hänger man ihop. Och nu efter ett halvår har Albin lärt sig en hel del persiska. En krönika publicerad i DN den 13 februari 2006. Pdf» |
Analfabetism ett problem först i SverigeAnalfabet? Många människor som aldrig har gått i skolan har inte sett det som ett problem förrän de kom till Sverige. Någon i familjen kunde läsa; själva kunde de annat som var lika värdefullt. Men i Sverige blir analfabetismen ett stigma. En artikel publicerad i DN den 13 oktober 2005. Pdf» |
Aziza – analfabet i bokstavslandet Aziza Aouadhi arbetar som städerska på sjukhus och är ensamstående mamma med fyra barn. Livet vore enklare om hon kunde läsa och skriva. En intervju publicerad i DN den 12 oktober 2005. Pdf» |
När brytningen blir en tillgångDen brutna svenskan är idag en sorts dialekt bland många. Och den är ofta bra svenska. Det ligger till exempel i sakens natur att alla som bryter är flerspråkiga. Och om man behärskar flera språk besitter man ofta en språklig spänst, en kreativitet som enspråkiga saknar. En krönika publicerad i Lön & Jobb nr 4 2003. Pdf» |
Språktesta svenskarna!Språktesta invandrare, säger fp-ledaren Lars Leijonborg. Men vem är det som behöver språktestas? Kanske är det de infödda svenskarna som behöver lära sig att förstå bruten svenska och få bevis på att de har kompetens att leva i en vardag där människor har olika modersmål. En krönika publicerad i DN den 8 augusti 2002. Pdf» |
Asiye, anafabet i informationssamhälletAsiye är analfabet i en tid som kännetecknas av kommunikationsfixering och i en stad som har utnämnts till informationsteknologins högkvarter på jorden. Det rycker hon på axlarna åt. Hennes cirkelgång mellan moskén och spisen låter sig knappast rubbas av bredbandsdebatter. Hon lever för sina grannar, kvinnorna som hon träffar över Koranen, och för sina barn med familjer. Ett porträtt publicerat i Integration i fokus nr 6 2001. Pdf» |
I skrivbordsfolkets landKan du skriva ditt namn, frågar jag. Hon griper pennan, böjer sig mjukt över det låga soffbordet och formar under stor koncentration A-l-t-o-u-m. Krokarna på l och t är hon noga med. Och efternamnet? Hon går ned på knä. Men nej, hon skakar på huvudet och kallar på dottern som ställer sig bredvid henne och skriver: Alimradi. Att leva som analfabet i informationssamhället Sverige ställer stora krav. Ett reportage publicerat i tidskriften Arena nr 5 2001. Pdf» |
Fatima - modigt namn på svensk bebisNamnet är identitetens tydligaste symbol och det vi sist ger upp. När pizzan, kebaben och sushin ikom till Sverige var vi snabba att kasta i oss dem. Med de invandrade namnen har det varit en helt annan sak. Bland tio populäraste namnen på pojkar och flickor födda 2003 finns mest släktnamn, prinsnamn och Astrid Lindgren-namn. En krönika publicerad i DN den 22 mars 2004. Pdf» |