Mitt jobb är att lyssna och läsa, fråga, tänka och skriva. Jag skriver samhällsjournalistik i form av böcker och artiklar. Ämnen jag återkommer till är kommunikation, konsumtion, skola, arbetsliv, psykisk hälsa, migration och språk. Och de senaste två åren historia, framför allt från upplysningstiden.
I mina böcker dras jag till knepiga frågor med svar i många bottnar: Kan det vara en tillgång att tala bruten svenska? Är mobiltelefonen frihet eller fängelse? Hur kommer det sig att vi köper sådant vi inte behöver?
Eller frågan jag ställer i boken Störningen: Varför ökar egentligen adhd-diagnoserna? Den frågan har väckt stort intresse. Störningen finns, tack vare många engagerade recensioner, på fler bibliotek än någon av mina tidigare böcker. År 2020 belönades den med en Guldspade, föreningen Grävande journalisters pris. Och i februari 2021 skrev jag en uppföljning i magasinet Filter, ett reportage om dem som vill få sin adhd-diagnos avskriven.
När jag skriver är ämnet annars ofta skola, men jag skriver även om bredare samhällsfrågor. Grävande journalistik, essäer, krönikor och reportage.
Om just reportageskrivande har jag sedan 2018 undervisat en del på JMK, journalistutbildningen vid Stockholms universitet. Att formulera det jag kan och vrida och vända på det i dialog med studenter laddar mig med energi. Det har jag med mig när jag nu skriver på en ny bok, tänkt att komma ut på Ordfronts förlag våren 2022.
Som frilans och författare är man en solitär och jag inbillar mig att jag inte är någon föreningsmänniska. Ändå sitter jag i styrelsen för Journalistförbundet och är medlem i Sveriges författarförbund, liksom i Grävande journalister, Reportrar utan gränser, Svenska Pen och Sveriges medicin- och vetenskapsjournalister. Min bas finns i Stockholm men jag rör gärna på mig. Med cykel, tåg, egen bil eller med hjälp av liftande.
